Visselblåsarlagen – medelstora företag

I december 2023 kommer antalet arbetsgivare som omfattas av visselblåsarlagen att öka markant. Från att tidigare främst ha gällt offentliga och större privata arbetsgivare kommer betydligt mindre bolag nu att behöva tänka på visselblåsarsystem och rapporteringskanaler.  

(Du vet väl om att Crona har ett Visselblåsarsystem? Det är dessutom kostnadsfritt året ut. Kolla in det på www.visselbox.se)

Vi har pratat med juristen Erik Rosqvist för att reda ut vad förändringen innebär.

Vår jurist Erik Rosqvist är här för att prata om Visselblåsarlagen

Bakgrund

2021 genomfördes förändringar i den så kallade visselblåsarlagen för att den ska uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. Direktivets syfte är att förstärka skyddet för den som larmar om missförhållanden på sin arbetsplats. Sedan tidigare har lagen omfattat offentliga arbetsgivare med minst 50 anställda och privata arbetsgivare med minst 250 anställda.

 

Vilka omfattas?

Nytt i år är att fler privata arbetsgivare kommer att omfattas av lagen. Från och med den 17 december 2023 kommer samtliga privata arbetsgivare med minst 50 anställda att omfattas av lagen.

 

Vad behöver arbetsgivare göra?

Det första alla arbetsgivare bör göra är att kontrollera om man omfattas av den nya visselblåsarlagen. När det är fastställt handlar det om att skapa ett visselblåsarsystem och rapporteringskanaler för information om missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen.

Lagen beskriver att en person ska kunna slå larm skriftligen, muntligen eller vid ett fysiskt möte.

– Som arbetsgivare ska man ha tydliga interna rutiner för hur den här rapporteringen ska följas, tas emot och återkopplas. Det räcker inte att enbart köpa någon form av tjänst för att rapportera in. Det gäller också att ha riktlinjer för hur rapporteringen ska ske och göra dem tydliga och tillgängliga i företaget, säger Erik Rosqvist.

Om man som arbetsgivare ännu inte har påbörjat arbetet med att få dessa bitar på plats är det hög tid att skrida till verket. Hur man som arbetsgivare väljer att upprätta dessa rutiner kan se väldigt olika ut, enligt Erik Rosqvist.

– Det beror på vilken kompetens man har i bolaget. Finns det någon som kan upprätta den här typen av rutiner och riktlinjer idag? Om det finns så behöver man i god tid börja med detta arbete och har man inte det i företaget är det klokt att konsultera någon som har det så att man kan upprätta de riktlinjer och rutiner som passar företaget och dess arbetssätt.

Erik Rosqvist betonar också vikten av att inte vidta repressalier mot den som har rapporterat.

– Det är viktigt att man inte fattar några överilade beslut när man får veta att någon har rapporterat.

Psst! Glöm inte bort att det kan finnas särskilda krav i kollektivavtal som man som arbetsgivare behöver ta hänsyn till när man implementerar den nya lagen.

 

Vilka räknas som visselblåsare?

Förutom anställda omfattas även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer som ingår i ett företags förvaltnings- och ledningsorgan samt aktieägare som är verksamma i bolaget. Skyddet i den uppdaterade visselblåsarlagen gäller även innan en person har börjat inom verksamheten samt efter att den slutat om personen tagit del av informationen under tiden hen varit verksam.

 

Vad får visselblåsare rapportera om?

Den information som anställda väljer att larma om genom de interna eller externa rapporteringskanalerna måste gälla ett allvarligt missförhållande och ha ett samhälleligt intresse.

– Det är inte så att man som anställd kan rapportera så fort man är missnöjd i största allmänhet, med exempelvis egna anställningsvillkor eller liknande. Då omfattas man inte av skyddet som ges i visselblåsarlagen, säger Erik Rosqvist.

Missförhållandet måste också ha med arbetsgivaren att göra.

– Det är viktigt att komma ihåg att det som den anställde rapporterar om inte heller behöver vara sant. Men det måste åtminstone ha funnits omständigheter som talar för, eller goda skäl för den anställde att tro, att ett missförhållande föreligger.

Att rapportera om uppgifter som är förenade med tystnadsplikt kan omfattas av skyddet – så länge det funnits goda skäl för den som rapporterar att tro att informationen varit nödvändig för att avslöja det missförhållande som rapporterats om.

Visselblåsarlagen ger dock inte skydd om personen bryter mot kvalificerad tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen eller tystnadsplikt enligt lagen om försvarsuppfinningar.

 

Ytterligare frågor om visselblåsarlagen?

Erik Rosqvist driver Recollecta Juridik och är särskilt inriktad på avtalsrätt, bolagsrätt och GDPR. Han har tagit fram, kvalitetssäkrat och uppdaterar kontinuerligt majoriteten av de över 2 000 företagsmallar och dokument som Crona DokuMera tillhandahåller.

Våra kunder som prenumererar på Företagspaketet från Crona DokuMera kan kontakta Erik Rosqvist direkt genom DokuMeras Frågeservice. Du kan annars nå honom på erik.rosqvist@recollecta.se.

 

Du vet väl om att Crona har ett Visselblåsarsystem? Det är dessutom kostnadsfritt året ut.

Kolla in det på www.visselbox.se

Föregående
Föregående

Crona lanserar komplett affärssystem

Nästa
Nästa

Företagspaketet – alla mallar du behöver på ett ställe